Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett Symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning. Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande: ? Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur består av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

Elever i Eskilstuna kommuns förmåga att prestera i grundskolan är påverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppväxt i en miljö som hedrar samma värden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstämmer med skolans och ökar därför elevens möjligheter. Ett motsatt förhållande kan ses hos elevgrupper med ett lågt symboliskt kapital. Elevers förmåga att prestera är även påverkad av hur elevsammansättningen ser ut. Denna effekt kan verka både i positiv och i negativ riktning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.

Enöppen inställning till alkoholkonsumtion under ungdomsåren kan varaproblematiskt då forskning visar på att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen ålder, ungdomar i dag har en väldigt positivinställning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det är därför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet då alkoholen ofta har ettstarkt symbolvärde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjälpmedel kandock innebära något positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och får nyamöjligheter med alkoholens hjälp. Syftet med denna studie var att jämföra ungaindividers berättelser kring alkohol.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur vithet, västerländsk normativ femininitet och klass påverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berättelser med hjälp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frågeställningar är: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till västerländsk normativ femininitet? På vilka sätt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berättelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus påverkas av föreställningar om västerländskhet, klass och de västerländska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur interaktion uppkommer och formas, hur individerna upplever interaktionen samt sitt Jag i en ickeverbal miljö. För att uppnå uppsatsens syfte är den övergripande frågeställningen: hur kan vi ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv förstå hur interaktionen uppkommer och formas i en ickeverbal retreatmiljö samt hur deltagarna upplever sitt Själv och interaktionen, interaktionens uppkomst och formande i en ickeverbalmiljö på en retreatgård? För att empiriskt besvara dessa frågor gjordes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och därtill har två mindre deskriptiva och i viss mån tolkande observationer genomförts. Den empiri som framkom har analyserats med hjälp av Mead (1979), Goffman (1959) och Berg (1992). Studienvisar på att individen i den ickeverbala situationen upplever sig gå in i sitt Själv och erfara en reflektionsprocess som bidrar till utveckling och nyorientering.

Denna studie handlar om Gustav III:s dräktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell dräkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgår från Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets åsikter om reformen. Studien ska också analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella dräkten. Metoden är litteraturstudier och teorin har sammanfattats från flera litterära källor.